konstpodden del 3 - varför denna kärlek till sextiotalet?

I den tredje delen av konstpodden försöker vi reda ut vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att moderna museet är så förtjusta i att ställa ut popkonst och så pratar vi om sådan som kanske är bortglömt.

Referenser till poddavsnitt 3, Varför älskar vi 60-talet?

Vi pratar ju om 60-talet, varför älskar vi det? Varför hatar vi det? och vad är det som vi glömt bort?
Vi pratar inte bara om sextiotalet såklart, vi tipsar om böcker, några filmer och en hel del konstverk. Här kommer några av dem så ni kan hänga med i svängarna! Läs, titta, lyssna och njut!

Jag minns Lena Svedberg, av Carl Johan De Geer 

The Man Who Shot the 60's 

From Conceptualism to Feminism: Lucy Lippard’s Numbers Shows 1969–74

Exhibiting the New Art: 'Op Losse Schroeven' and 'When Attitudes Become Form' 1969

Eva Hesse

Land Art 

 

skolutflykt.

I lördags var det klassutflykt med fotografiklassen. Vi träffades på i mitten av Tate Britan för att titta deras samlingar och spana efter fotografier. Det är nämligen så, om jag förstod det rätt, att för ungefär två år sedan så bestämdes det att Tate skulle inkludera och lyfta fram fotografi som en konstform och ganska nyligen blev den nya kronologiska hängningen färdig och fin. Så istället för tematiskt uppbyggda rum, som det var innan, är det nu (mer eller mindre) indelat i årtionden.


Det fanns små avstickare från kronologin. Den som fick mitt hjärta att slå ka-boom ka-boom allra mest var ett rum som låg i anknytning till 1890-talet. Rummet och verket Women and work. Det handlade om industriarbete i England på 1970-talet. De tre konstnärerna Mararet Harrison, Kay Hund och Mary Kelly hade under några år samlat in information, observerat och gjort en sociologisk studie av arbetet på en metallfabrik. Detta presenterades sakligt med dokument, fotografier av arbetande händer och filmer på det reperativa i arbetet. Först såg det sådär lagom spännande ut, tills en började läsa. På en vägg fanns inramade texter som berättade några olika arbetares vardagar arbetaren vardag. Mycket sterilt nedknackat på skrivmaskin stod det klockslag och vad de gjorde. Den första beskrivningen som jag läste vaknade, de drack te, de gick till jobbet och tittade på tv innan de somnade. Den andra följde samma mönster, han gjorde till och med te till sin fru på morgonen. Den tredje vaknade, väckte barnen, gjorde frukost till barnen, gick till jobbet, kom hem, tvättade och mellan kvart i fyra och klockan fyra kände hon sig trött och tog en liten tupplur. Sen fortsatte det. Mat och jobb och barn och mat och jobb och barn.
Det var kalt. Det var fint på det där sparsmakade och opersonligt rena sättet. Maskinskrivet fakta som gjorde det så tydligt att allting är så himla orättvist och feminism så himla, himla viktigt. 

Vi vandrade vidare och hamnade i ett rum med enbart fotografier, de allra flesta signerade Chris Shaw.
Ibland känner jag mig dum. Ibland känns det som om jag lever för mycket med böcker för att vara helt uppdaterad och att jag kanske, som en säger, är helt efter. Alla medelålders britter i min klass vet alltid precis vem alla är, de kan alla namn och alla årtal. Hur som helst, jag har i alla fall aldrig hört talas om den här mannen men det det var mörkt, kontrastrikt och grovkorningt.

Kanske allra mest kittlande var fotoserien Life as a Night Porter, för där fanns det lite smutsiga människor med i bilderna och jag ska inte sticka under stol att jag gillar den estetiken. Men de här bilderna kom utan den där tvetydligheten i magen som lätt kan komma med smutsigt dokumentärfotografi. När pirret av gillande har lagt sig och en börjar fundera på vem det är på bilden, hur deras relation var och om det är en liten representation av exploatering som en står och tittar förundrat på. Visserligen fanns det endel smuts och onykterhet i fotoserien, och lite naket på det där sensationslustiga sättet.( Förresten, är inte mannen på den här bilden ganska lik Olof Palme?)
Men det var ingen tillsmutsad underklass som visades upp. Snarare så bekräftade det fantasin om hur det kan vara på ett hotell mitt i natten och ett objektifierande av ”folk på semester”.

 

De två andra bilderna ingår i serien Weeds of the Vallasey och är hämtade här.

Fredagstips och julklappsidéer

I brist på inspiration och skrivkramp efter en dag nergrävd i arkiv och bokpärmar på Tate Britain tänkte jag delge er en liten lista på böcker som gör mig förälskad, hänförd, förvånad, intresserad och kunskapslysten. Det är en lista där minst en av böckerna alltid finns i min väska, för att plockas upp, läsas om och om igen, för att sedan refereras i en framtida uppsats.

Först ut är måstet för alla som vill bli konstteoretiker,
Anywhere of Not at All, Philosophy of Contemporary Art - Peter Osborne

Sedan har vi boken för inspirationen och för historieälskaren,
The Girl With the Gallery  - Lindsay Pollock

Sedan boken för ideologen, för den som älskar den renaste formen av konstens idéer,
100 Artists' Manifestos, From the Futurists to the Stockists - Alex Danchev 

Och så boken för den som vill förstå världen,
Det andra könet - Simone De Beauvoir

Sist vill jag delge boken för drömmaren, för konstnärsromantikers,
Twenty-Eight Artists and Two Saints - Joan Acocella 

Om inte annat så kan ni ju se detta som julklappstips till en konstälskare nära dig!

Fridens liljor

Konstpodden del 2 - om konst i tv och radio

Vad finns det för konstprogram egentligen och hur presenteras konsten där? Inför det här avsnittet har vi tittat efter konst i tv, radio och tidningar.

Fridens liljor!

Inför tisdagens podd

Här är lite referenser inför nästa podd som kommer på tisdag!
Vi kommer prata om konst i media och nämna några av dessa böcker, filmer och serier, så kika mer än gärna på detta innan lyssning! 

MTV Art Breaks
Konsten och Miljarderna
Alla är Fotografer
Exit Through the Gift Shop
Goldsmiths: But is this art?

Fridens Liljor och ha en konst-ig helg! 

prokrastinering

De senaste fem dagarna har jag mer eller mindre varit sängliggande. Eller kanske börjat som sängsittande, men sedan hasat ner mig själv under täcket och framåt eftermiddagen varit helt horisontell. Mina försök och ambitioner att skriva klart en uppsats om Instagram har följt ungefär samma kurva. Jag har ändå hoppats på att om jag bara stannar kvar i sängen med datorn så kanske, kanske den blir skriven i alla fall. För att skriva i klartext: den här veckan har jag varvat internet.

Något av det visuellt finaste jag råkade hitta var http://dearphotograph.com/ 

 

Det är, om jag har förstått det rätt, ett litet fotoprojekt. Förutom att vara väldigt fint och quirky så är det ganska spännande att tänka på. Inte bara det där lilla surret av meta-förtjusing av att se bilder av bilder av bilder, men också hur fotografi förhåller sig till tiden. Hela projektet cirkulerar kring att fotografera fotografier ”from the past, in the present”. Men, inte nog med att bilden av bilden blir en bild, men när jag ser nutids-fotografiet av det gamla fotografiet så tillhör det ju också det förgågna?

Det är rörigt att tänka på. Jag förstår det inte riktigt, men i vilket fall som helst är det tjusigt. Ni får det av mig som fredagstips.

(Och alla bilderna är hänsynslöst stulna från http://dearphotograph.com/ förstås)

Konst i media, bra eller dåligt?

Sitter och spånar på nästa podcast, Konst i media, tv, radio etc. Vad tycker vi om det egentligen? Vad finns det för fördelar och nackdelar? Hur visas konst i media och vad har vi för relation till detta?
Allt detta och lite till den 26 november, missa inte det!

Om ni har några tankar eller funderingar på ämnet är det bara att slänga iväg en kommentar såklart!

Fridens liljor

ways of seeing

Det finns några böcker som jag återvänder till ungefär varje gång jag ska skriva en uppsats. Vår relation kan närmast likans vid kärkeken mellan ett skrämt barn och en snuttefilt. Det kan hända att jag kramar dem alldeles för hårt ibland och kanske är min nära omgivning trött på att höra mig komma dragandes med dem. Det spelar ingen roll för de ger mig den där fantastiska ”känslan av trygghet” och det är allting som jag behöver, i synnerhet när det kommer till uppsatsskrivande.

En av dessa är John Bergers Ways of Seeing som, bokstavligen, öppnar ögonen för hur en kan kolla på konst. Konsthistorisk konst och hur den betraktas idag (eller på sjuttiotalet). Det är en nätt liten Penguinbok som bygger på en BBC-tvserie som jag , av outgrundliga anledningar, inte har sett - än.  Jag antagit att den skulle vara lite svår att få tag på. Tills jag frågade youtube och jo, visst. Där ligger det fyra stycken avsnitt på rad för allmän beskådan.
Tack internet!

Sociala medier

Ni kan såklart hitta oss på sociala medier: https://www.facebook.com/konstpodden
Där kan ni gilla oss, och ni kan skriva ett meddelande med feedback till oss!

Efter långt kvällsarbete säger vi nu godnatt och fridens liljor!

Konstpodden del 1

Wham! Bam! Nu finns vi på internet! Och om en litet tag finns vi på iTunes också.
I den första delen pratar vi lite grann om oss själva och ganska mycket om konsthistoria och historieskrivning. Vad ska vi ha den till egentligen? Och kan det vara så att det lurar oss?

Referenser till avsnitt 1

Eftersom vi vill att konsten ska komma till folket och vi slänger iväg några referenser i podden lägger vi nu upp det vi pratar om i vårt första avsnitt:

Griselda Pollock - http://books.google.co.uk/books/about/Vision_and_Difference.html?id=XXSIo0jGC88C&redir_esc=y
Anne D'Alleva - http://books.google.co.uk/books/about/How_to_Write_Art_History.html?id=RoagE-LcrxwC&redir_esc=y
E H Gombrich - http://www.amazon.com/The-Story-Art-E-H-Gombrich/dp/0714832472

och dokumentären The Mona Lisa Curce: http://topdocumentaryfilms.com/mona-lisa-curse/

Fridens Liljor!

Om: Denise

Jag heter Denise och jag fyller snart tjugofyra år, ungefär arton av dem har jag tillbringat i skolan. Allting, förutom högstadiet, har varit kul. Precis efter gymnasiet var jag en ganska medioker litteraturvetarstudent, sen bytte jag och hittade hem i konstvetenskapshuset i Lund. Jag grät lite av lättnad efter första lektionen.  Sedan hattade jag vidare. Gjorde ett utbytesår i London och hade det fint, och sen tillbaka till Sverige och hade det fult och hemskt. Någonstans i mitten av det fula bestämde jag mig för att flytta tillbaka till det fina livet, skrev ihop en ansökan och blev antagen till MA i Art history vid Birkbeck University i London. Det är där jag är nu. Eller, för att vara riktigt ärlig så är jag mest på caféer och läser och skriver. Det senaste året har jag helt totalt förlorat mig i fotografiteori, men jag tror att jag hade ett ganska brinnande intresse för 1800-talsestetik innan dess. Och arkitektur! Att promenera runt och titta på fina (och fula) hus är bland det bästa jag vet. Ibland är jag en sådan människa som pekar på saker och säger vad de heter och när de är byggda, fast allt som oftast så pekar jag bara på fina saker och säger att jag en gång vet att jag har läst en bok om precis det där.Jag läser ganska mycket saker, men kommer ihåg ångestframkallande lite av det. 

Om: Sofia

Sofia är Konstvetare som pluggat just detta i Lund och varit ordförande i Galleri Pictura, ett galleri för ung samtidskonst i Skåne där man fick se allt fint som dagens konstnärer har att erbjuda. Nu mera bor jag i London efter ett mycket snabbt nedslag i Göteborg, pluggar master i Exhibition Studies på Central Saint Martins och jobbar parallellt med det egna företaget Art by Video som jag driver tillsammans med två andra, där dokumenteras det konst, skapas virtuella gallerier och produceras digitala arkiv!

När det kommer till konst gillar jag Sophie Calle, sen 20-tals estetik a'la "Portrait of the Journalist Sylvia von Harden" av Otto Dix och nittiotalets postmoderna koncept konst. Återkommande i mitt konstfilosoferande är det digitala och interaktiva, där det inte finns någon givet verk, det kan jag fundera mig sönder och samman på när jag lyssnar på poddar och äter soppa. I mitt pågående masterarbete fokuserar jag på den internetbaserade konsten, hur ställs den ut i gallerirummet, där den inte hör hemma och hur kan den bevaras för framtidens museum. Utöver det läser jag Simone De Beavoir och tänker på revolution.

Om oss och podden

Inom någon vecka kommer här att finnas en konstpodd, en podd som kommer prata om högt och lågt, om konsten i världen och konsten i livet, för konst är allt. Och briljant!

Vi som kommer föra denna podd framåt heter Denise Padron Benitez och Sofia Landström, vi sitter i London, dricker vin och pluggar konst, men mer får ni veta i första podden helt enkelt!

Fridens liljor!